Hoppa över navigering

Lantbrukskrisen belastar avsevärt företagarnas möjligheter att orka

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA lät utföra en barometerundersökning hos Kantar TNS Agri om välbefinnandet i arbetet. I undersökningen utreddes arbetsförmågan och välbefinnandet i arbetet som lantbruksföretagarna upplever. I enkäten, som inleddes 2017, samlade LPA regelbundet in bakgrundsinformation i syfte att inrikta verksamheten för välbefinnande i arbetet och därigenom minska risken för arbetsoförmåga bland lantbruksföretagarna. Resultaten hade försämrats inom alla delområden jämfört med enkäten som genomfördes för två år sedan. Arbetstillfredsställelsen hade sjunkit medan upplevelsen av stress och symtomen av psykiska ohälsa hade ökat. Det är klart att belastningen som lönsamhetskrisen inom lantbruket medför påverkar hur lantbruksföretagarna upplever sin arbetsförmåga och välbefinnandet i arbetet.

Arbetstillfredsställelsen sjönk och sämre återgång i arbetet än tidigare

Lantbruksföretagarnas tillfredsställelse med det egna arbetet sjönk betydligt. Arbetstillfredsställelsen har aldrig varit så låg som nu under hela den tid som den har mätts. Endast 40 procent av dem som besvarade enkäten var fortfarande nöjda med sitt arbete (2019: 47 procent). Nöjdast med sitt eget arbete var även den här gången de unga företagarna, företagare med större ägor och spannmålsodlarna.

Lantbruksföretagarnas bedömningar av arbetet hade också försämrats (7 på skalan 0–10). Beaktansvärt är att arbetsförmågan hade försvagats särskilt i de lägre åldersklasserna (under 40 år och under 54 år). Arbetsförmågan upplevs i allmänhet vara lägre bland lantbruksföretagare än inom andra yrkesgrupper. Detta beror bland annat på att arbetet är fysiskt tungt och företagarna exponeras för olycksfall. Det är också vanligare bland lantbruksföretagarna än bland löntagare att de arbetar trots att de är sjuka. Nästan hälften av dem som besvarade enkäten uppgav att de hade varit tvungna trots sjukdom.

Trots att återhämtningen efter arbetsbelastningen låg på tämligen god nivå hade det även här skett en viss försämring. En tredjedel av dem som besvarade enkäten uppgav att de inte återhämtar sig tillräckligt från belastningen som lantbruksarbetet orsakar och att de inte heller under fritiden kan frigöra sig tillräckligt från arbetet på gården för att ha fritid.

Ökade psykiska symtom och stress

Det vanligaste psykiska symtomet som påverkar arbetsförmågan är kraftlöshet eller trötthet. Nästan hälften av dem som besvarade enkäten uppgav att de hade upplevt dessa symtom under den senaste månaden. Vanligast var känslan av trötthet på gårdar med mjölkboskap. Av symtomen har särskilt nedstämdhet och irritation ökat betydligt under de senaste två åren. Bland respondenterna hade redan två tredjedelar upplevt stress. Stress och psykiska symtom är vanligast på gårdar med djur, på större gårdar och bland yngre företagare (under 40 år).

Förebyggande arbete och stöd för arbetsförmågan behövs nu mer än någonsin

Gårdens ekonomiska situation och företagarens eget välbefinnande står i nära relation till varandra. Det är sannolikt att lönsamhetskrisen inom lantbruket påverkar arbetsförmågan och välbefinnandet i arbetet som lantbruksföretagaren upplever.

– Vi vet utifrån andra undersökningar att ekonomiska utmaningar ökar risken för arbetsoförmåga. Barometarresultaten är oroväckande. När ekonomin förlorar bärkraften gäller det samma för välbefinnandet i arbetet, säger Pirjo saari, enhetschef för LPA:s tjänster för arbetsförmågan.

LPA: s verkställande direktör Päivi Huotari efterlyser mångsidiga åtgärder som hjälper lantbruksföretagarna att orka i arbetet.

– Det behövs alltid åtgärder som förebygger risken för arbetsoförmåga, men kanske nu mer än någonsin. Med hjälp av projektet Ta hand om bonden bedöms situationen övergripande och stödåtgärderna ska vara tillräckligt omfattande. Också nätverket av intressentgrupper för tidigt ingripande har en viktig roll när det gäller att stöda lantbruksföretagarna, sammanfattar Huotari.

LPA lät genomföra undersökningen som en del av Kantar TNS Agri:s undersökning om Lantbruksgårdarnas utvecklingsutsikter. Det kom in 4 718 svar på enkäten. Materialet samlades in i mars 2022 och viktades för att motsvara det finländska lantbrukets struktur enligt produktionsinriktning, region och gårdsstorlek. Produktionsinriktningen fördelades på spannmålsodling 30 procent, mjölkboskap 21 procent, annan växtodling 17 procent, nötkreatur 12 procent, övriga produktionsinriktningar 9 procent, annan husdjursproduktion 7 procent och svinuppfödning 4 procent.

Närmare information om undersökningens resultat
chefen för teamet för arbetsförmåga Pirjo Saari, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, tfn 040 034 1390

Närmare information om hur undersökningen genomfördes
forskningsledare Reijo Pirttijärvi, Kantar TNS Agri, tfn 040 8 652 363

Ta kontakt

Ring vår kundtjänst 029 435 2650

Skicka skyddad e-post

Sök ombudsmännens kontaktuppgifter

Ge respons

Be oss kontakta dig