Lantbruksföretagarnas stress och psykiska symtom minskar, arbetstillfredsställelsen ökar
Lantbruksföretagarnas välbefinnande i arbetet har förbättrats under de senaste två åren. Enligt en undersökning, som LPA låtit utföra, ligger alla indikatorer som mäter välbefinnandet på arbetsplatsen på en bättre nivå än för två år sedan. Företagarnas psykiska symptom har också minskat och deras upplevda arbetsförmåga har förbättrats avsevärt.
Resultaten framgår av den barometer för välbefinnande i arbetet som LPA beställt av Kantar TNS Agri och som undersöker lantbruksföretagarnas arbetstillfredsställelse, arbetsglädje, stress, psykiska belastning och den upplevda arbetsförmågan. Barometern för välbefinnande i arbetet har samlats in sedan 2017.
Hälften av de tillfrågade upplever glädje i arbetet
Lantbruksföretagarna upplever helt klart större glädje i sitt arbete än för två år sedan. Hälften av de tillfrågade säger nu att de trivs med sitt arbete, jämfört med 45 procent för två år sedan. Enligt resultaten är 45 procent av lantbruksföretagarna nöjda med sitt arbete (2023: 42 procent). De som är mest nöjda är unga företagare under 40 år inom produktionsinriktningarna fjäderfäuppfödning och produktion av specialväxter.
Även psykiska symtom som depression, sömnlöshet och trötthet har minskat sedan två år tillbaka. Tjugotvå procent av de tillfrågade uppger nu att de känner sig deprimerade, jämfört med 25 procent för två år sedan. Upplevelsen av stress har också minskat. Tämligen eller synnerligen mycket stress upplevde 21 procent av respondenterna (2023: 23 procent) De yngsta företagarna och boskapsuppfödarna upplever mest stress. Brist på energi eller trötthet var de vanligaste psykiska symtomen, men även den här upplevelsen hade minskat sedan den förra undersökningen. Nu uppger 41 procent av respondenterna att de känner sig kraftlösa eller trötta (2023: 46 procent).
En särskilt positiv förändring sågs i respondenternas upplevelse av sin förmåga att arbeta. I enkäten undersöks lantbruksföretagarnas upplevda arbetsförmåga på skalan 1-10. Respondenterna bedömer nu sin förmåga att arbeta till 7,4, jämfört med 7,1 för två år sedan. En ökning med tre decimaler kan redan betraktas som en betydande förändring.
Även om ungdomar är de som är nöjdast i sitt arbete är det också de som löper den största risken att drabbas av psykiska symtom
Den yngsta åldersgruppen, personer under 40 år, är visserligen nöjdast och trivs bäst med sitt arbete, men samtidigt har de också flest psykiska symtom. Mer än hälften av dem som besvarade frågorna under 40 år uppgav att de kände sig trötta eller utmattade, 34 procent var deprimerade och 40 procent kände irritation. Positivt är emellertid att många ungas psykiska symptom är färre än för två år sedan, då så många som 60 procent av de unga företagarna kände sig kraftlösa och trötta och 52 procent var irriterade.
– Resultaten är en del av ett bredare samhällsfenomen med höga och ökande nivåer av psykiska problem bland unga människor. Å andra sidan är det faktum att de symptom som unga lantbruksföretagare upplever är färre än för två år sedan absolut positivt. Orsakerna till stress och psykiska symtom hos yngre lantbruksföretagare är mycket logiska: de har ofta stora investeringar bakom sig, de är mitt uppe i de mest brådskande åren i livet och deras korta företagarerfarenhet kan stressa dem mer än dem som har varit i branschen länge, säger Pirjo Saari, enhetschef för tjänster för arbetsförmågan vid LPA.
Barometern för välbefinnande i arbetet återspeglar lantbruksföretagarnas välbefinnande i arbetet
LPA samlar in barometern för välbefinnande i arbetet varje år. Syftet är att få information om förändringar i lantbruksföretagarnas välbefinnande på arbetet. Barometern för välbefinnande i arbetet samlas in växelvis som en del av Kantar TNS Agris undersökning Datalaari och växelvis som en del av undersökningen om lantbrukets utvecklingsutsikter. Årets undersökning ingick i Datalaari-undersökningen. Undersökningen genomfördes som en webbenkät under januari-februari 2025. Det kom in sammanlagt 891 svar på enkäten.
Fördelningen av de svarande efter huvudsaklig produktionstyp var följande: mjölkgårdar 11 procent, nötkreatursgårdar 9 procent, svingårdar 2 procent, andra husdjursgårdar 3 procent, spannmålsgårdar 47 procent, andra växtodlingsgårdar 18 procent och övriga gårdar 11 procent. Materialet viktas utifrån Livsmedelsverkets statistik för att motsvara det finska lantbrukets uppbyggnad enligt produktionsinriktning, region och gårdsstorlek.
Närmare information: enhetschef Pirjo Saari, LPA, tfn 0400 341 390 eller pirjo.saari(at)mela.fi
Närmare information om hur undersökningen genomfördes: Reijo Pirttijärvi, Kantar Agri, tfn 040 865 2363
