Undersökning: Fysiskt belastande arbete inom jord- och skogsbruk kräver många typer av stöd för orken
Man har fått ny information om hållbarhetsutsikterna för yrkeskarriärer inom jord- och skogsbruk. Branscherna är viktiga för livsmedelsproduktionen, försörjningsberedskapen och kriståligheten. En omfattande uppföljningsundersökning ger en uppmuntrande bild av anpassningsförmågan hos sysselsatta inom branschen. Företagare på deltid har färre utmaningar med att orka i arbetet.
Arbetshälsoinstitutets registerundersökning Työurienkestävyys Melan vakuuttamilla fyysisesti kuormittavilla aloilla (Yrkeskarriärernas hållbarhet inom fysiskt belastande branscher som försäkras av LPA) granskade förekomsten av arbetsoförmåga och faktorer som påverkar den åren 2010–2021. I undersökningen utnyttjades nationellt omfattande material som möjliggjorde lång uppföljning och granskning per yrkesgrupp.
Med tanke på yrkeskarriärernas hållbarhet är det positivt att jordbruksföretagare, skogsägare, renskötare och fiskare som arbetar på heltid inom LFöPL-försäkrade branscher har lika stor sannolikhet att stanna kvar i arbetslivet som andra sysselsatta. Dessutom är det ännu mer sannolikt att företagare som arbetar på deltid inom branschen stannar kvar i arbetslivet. Många som arbetar på heltid inom branschen överväger emellertid att byta bransch eller bedriva jordbruksverksamhet på deltid.
– Inom jord- och skogsbruket är det mer sannolikt att man byter bransch än inom andra branscher. Särskilt kvinnor är sannolika branschbytare. Det är mest sannolikt att man byter bransch utanför huvudstadsregionen och södra Finland, sammanfattar forskningsprofessor Annina Ropponen från Arbetshälsoinstitutet.
– Resultatet torde få sin förklaring av strukturförändringen i branschen. Djurhållningen koncentrerar sig till östra och norra Finland, där även djurhållningen avslutas mest, konstaterar Päivi Wallin, direktör på LPA.
– Det vore bra att undersöka effekterna av företagandet som bisyssla ännu närmare. Det är möjligt att belastningen i dessa yrken är mer hanterbar och att bisysslorna därmed skulle stödja orken, välbefinnandet och till och med yrkeskarriärernas hållbarhet, funderar Ropponen.
Det faktum att personer med företagandet som bisyssla orkar bättre i arbetet kan också förklaras av att de i allmänhet har företagshälsovård via sitt lönearbete. Av jordbruksföretagarna har endast cirka en fjärdedel skaffat företagshälsovårdstjänster.
Symtom i stöd- och rörelseorganen och stöd till unga företagare kräver uppmärksamhet
Uppföljningsundersökningen bekräftar att diagnoser om problem i stöd- och rörelseorganen fortfarande är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro, särskilt bland personer som arbetar på heltid inom jord- och skogsbruk. Fler kvinnor än män fick sjukdagpenning.
Användningen av specialiserad sjukvård ökade särskilt åren 2020–2021, och det var vanligare för de LFöPL-försäkrade som inte hade någon bisyssla att gå i invalidpension.
Forskarna rekommenderar följande stödåtgärder och förebyggande åtgärder för att främja arbetsförmågan för LFöPL-försäkrade:
- uppföljning, stöd och handledning för personer med symtom i stöd- och rörelseorganen
- uppföljning, stöd och handledning för unga och äldre
- uppföljning, stöd och handledning särskilt till norra och östra Finland.
Dessutom behövs för att beskriva åtgärdernas effekter och arbetshälsan nya uppföljningsindikatorer, som reagerar snabbare och känsligare än registeruppgifter som uppdateras årligen.
– Inom LFöPL-försäkrade branscher behövs stöd särskilt i början av yrkeskarriären, och det kommer vi framför allt att satsa på i fortsättningen. LPA strävar också efter att förebygga sjukdomar i stöd- och rörelseorganen genom rådgivning, utbildning och kommunikation, konstaterar enhetschef Pirjo Saari från LPA:s tjänster för arbetsförmåga.
Arbetslivskunskap: Analysavsnittet från denna undersökning
Ytterligare information
Forskningsprofessor Annina Ropponen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 1392, annina.ropponen@ttl.fi
Specialforskare Johanna Kausto, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 820 0698, johanna.kausto@ttl.fi
Forskare Elina Ahola, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 473 3789, elina.ahola@ttl.fi
Mer information av LPA
Enhetschef Pirjo Saari, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, tfn 0400 341390, pirjo.saari@mela.fi
Teamledare Arja Peltomäki-Vastamaa, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, tfn 0400 320535, arja.peltomaki-vastamaa@mela.fi
