Arbetsgrupp: Fler lantbruksföretagare bör höra till företagshälsovården

En arbetsgrupp som har kartlagt lantbruksföretagarnas arbetshälsa och frågan om att förlänga tiden i arbetslivet föreslår som ett alternativ att Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) ska få ansvar för att utveckla och styra företagshälsovården för lantbruksföretagare i samarbete med Arbetshälsoinstitutet.

Arbetsgruppen föreslår som mål att 70 procent av de LFÖPL-försäkrade lantbruksföretagarna ska höra till företagshälsovården. För närvarande hör cirka 39 procent till företagshälsovården.

Dessutom föreslår arbetsgruppen att LPA ska rekrytera en rehabiliteringshandledare som stöd för lantbruksföretagarna och företagshälsovårdsenheterna. På detta sätt ska man kunna säkerställa att lantbruksföretagarna får rehabilitering som anpassas till behoven och ges vid rätt tidpunkt.

Enligt arbetsgruppen motsvarar systemet med avbytarservice inte till alla delar dagens behov. Avbytarservicen är en välfärdstjänst, vars syfte bland annat är att göra det lättare för lantbruksföretagare att förena arbete och familjeliv samt göra det möjligt att delta i utbildning. Arbetsgruppen föreslår därför att avgiften för vikariehjälp som fås för hemvård av barn under 3 år ska ändras till normal vikariehjälpsavgift. För närvarande höjs avgiften med 50 procent. Dessutom bör man utreda om villkoren för vikariehjälp som beviljas för vuxenutbildning i tillräcklig mån stöder utbildningsbehoven i ett modernt lantbruksföretag.

Arbetsgruppen föreslår också att man ska utreda om avbytarservicesystemet i landskapet Åland kan integreras med systemet på fastlandet.

Lantbruksföretagarna upplever att den administrativa bördan i samband med arbetet är tung. Arbetsgruppen anser det därför bland annat vara viktigt att utveckla de elektroniska tjänsterna. Lantbruksföretagarna orsakas också psykisk belastning på grund av rädsla för fel i anslutning till iakttagandet av de komplicerade villkoren och tidsfristerna i stödsystemen för jordbruket. Arbetsgruppen anser att jordbrukaren först borde få en anmärkning om något saknas och gå miste om stödet bara om felet inte rättas till.

Det skulle också vara lättare att iaktta stödvillkoren om anvisningarna och besluten skulle skrivas på ett begripligt och klart språk och om det fanns tillräckligt rådgivningstjänster.

Arbetsgruppen, som hade tillsatts av social- och hälsovårdsminister Risikko och som överlämnade sin rapport 10.9.2013, hade till uppgift att dryfta hur man genom att främja lantbruksföretagarnas arbetshälsa kan hjälpa dem att orka bättre i arbetet och förlänga tiden i arbetslivet.

På basis av statistiken om invalidpension, olycksfall och yrkessjukdomar är gårdsbruket en riskfylld näringsgren. För de jordbrukare som fyllt 25 år är den genomsnittliga förväntade pensioneringsåldern 60 år. De jordbrukare som går i invalidpension är i snitt cirka 55 år.

Närmare information finns på finska i social- och hälsovårdsministeriets meddelande.